Jag har sedan jag startade den här bloggen för snart tre månader sedan upptäckt hur kul det faktiskt är att skriva. Jag har också upptäckt att det faktiskt finns en hel del bloggar som jag nu försöker läsa, om inte dagligen, så i alla fall ganska ofta. Jag märker dock att detta nästan blivit ett stressmoment.
Jag vill skriva många och bra inlägg för att förhoppningsvis nå många läsare. Eftersom jag valt att skriva anonymt är det ingen jag känner som vet om att jag skriver och självklart kan de då inte vara mina läsare. Ganska ofta försöker jag därför länka till sidor där jag förhoppningsvis kan nå ut till en bredare publik. Varför vet jag egentligen inte, det är inte så viktigt hur många som läser, men det är himla kul med lite respons och kommentarer. Jag gillar dialogen med läsare. Det gör självklart att jag vill ha fler läsare och fler kommentarer. Alltså måste jag skriva mer. Jag måste också få fler idéer och det får jag genom att läsa bloggar.
Ni hör, det är verkligen en stressfaktor i mitt liv och dessutom dagens I-landsproblem!
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
