Det kan verka som om jag gapar efter mycket, men jag tänker ändå försöka förklara den kunskapssyn jag har och som också de styrdokument vi arbetar efter LPO-94 och Skollagen står för. Eleverna ska fostras till demokratiska medborgare som inser människors lika värde.
Vad föranleder då detta inlägg? Jo Björklund såklart och en artikel i Aftonbladet som handlar om hans kunskapssyn och faran med den.
Björklund vill ha tydlig och mätbar kunskap, vilket inte kan betyda annat än faktakunskap där det finnas ett rätt eller ett fel. För att det ska kunna bli en objektiv bedömning av denna kunskap kan inget annat än kryssbara alternativ användas. Annars föreligger risk för tolkning och därmed kan kunskapen inte mätas. Något hårddraget, men ändå.
Läser man kursmålen i de ämnen jag undervisar i som t.ex. historia och samhällskunskap är det tydligt att denna faktakunskap inte räcker långt. Möjligen till ett G, men det är högst tveksamt. Istället handlar det om att jämföra, analysera, diskutera, argumentera och att producera själv. Kanske är det detta Björklund kallas flumpedagogik, men jag förstår faktiskt inte hur man ska kunna mäta sådan kunskap på ett enkelt sätt. Hur meningsfullt är det att trycka in en massa fakta om man inte kan använda den till något. Fakta är en sak, förståelse och förtrogen helt något helt annat. Vilket var nu det fjärde F:et de pratade om under utbildningen?
Varje bedömning innehåller per automatik en subjektiv aspekt. Det går inte att genom kryss och standardiserade prov mäta hur väl en elev uppnår målen för VG eller för den delen MVG. Jag tror faktiskt inte att vår skolminister vill sänka kvaliteten på den undervisning som bedrivs i skolan idag, men risken är stor att så blir fallet om hans något förenklade kunskapssyn blir den rådande.
För att riktigt förstå den kunskapssyn som finns i kursplanerna är det egentligen inte uppnåendemålen man ska fokusera på. Långt mer intressant är det att läsa de inledande styckena i varje kursplan som handlar om ”Ämnets syfte och roll i skolans utbildning”, ”Mål att sträva mot” och ”Ämnets karaktär och uppbyggnad”. Även avsnitten om bedömningens inriktning är riktigt spännande.
I samhällskunskap trycks det hårt på att eleverna ska förstå och praktisera de demokratiska principerna.
”Ämnet samhällskunskap bidrar till förmågan att förstå och leva sig in i egna och andras villkor och värderingar och därmed också till att kunna ta avstånd från och aktivt motverka olika former av förtryck och rasism. Utbildningen skall öppna för skilda uppfattningar och uppmuntra att de förs fram samt främja aktningen för varje människas egenvärde oavsett kön, klass och etnisk bakgrund. Pojkars och flickors, kvinnors och mäns lika rätt och möjligheter skall aktivt och medvetet tydliggöras.”
Ett liknande avsnitt finns i Läroplanen och detta ska genomsyra undervisningen i alla ämnen.
Källkritik är också en viktig del av undervisningen. Det finns så mycket information idag och det är av yttersta vikt att kunna bedöma trovärdigheten i den. Källor kan även vara personer och att få in samhället och verkligheten i klassrummet är viktigt. Skolan får inte bli en mer isolerad värld än den redan är. Något som även Eva-Lotta Hultén påpekar i artikeln i Aftonbladet.
”Utbildningen i ämnet ger möjlighet att göra observationer och att använda olika informationskällor. Syftet är att utveckla förmågan att söka, granska, strukturera och värdera fakta samt att integrera, redovisa och gestalta den nya kunskapen. Att analysera, dra slutsatser och göra egna ställningstaganden av information utgör en grund för att kritiskt granska.”
Det är just detta som gör det så intressant att undervisa idag. Det handlar inte om att allt är standardiserat och att det kommer ett nationellt prov efter varje avslutat kapitel som kanske rättas av en objektiv robot centralt. Det handlar istället om ett levande ämne där förståelsen står i centrum.
Flummigt? Ja kanske, men alternativet är ingenting jag vill uppleva.
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
svar: ja, det ska definitivt bli skönt med en ordentlig lärare. lektionerna blir ju meningslösa om man har en lärare som inte gör sig förstådd och inte förstår oss, om läraren dessutom tjatar samma saker och har svårt att lära ut så blir det ju ännu sämre. ingen har varit med på intervju eller liknande, men några vänner gick till våran mentor idag och pratade om hur vi har det. nästa matematiklektion ska rektorn vara med och se hur det fungerar. av dom erfarenheter jag har av rektorer tar dom gärna lärarna under sina vingar och skyller på oss elever. men, men, vi får se hur det går
Färdighet.
Tack! Jag funderade ett tag, men gav upp. Fakta, förståelse, färdighet, förtrogenhet. De är bra de där f:en. Synd om vi lyssnar för mycket på Björklund och stannar vid det första.
Blooms taxonomi skulle även passa in i sammanhanget. Bra sagt! Jag håller med dig till 100%.
Nu arbetar vi visserligen i olika ”delar” av skolan men titta in hos mig och läs en krönika jag hittade om förskollärarnas arbete.
http://ihannashuvud.wordpress.com/2009/09/06/dagisfroken-det-kan-ju-inte-vara-sa-jobbigt/
Jag har läst den! Riktigt bra. Tala om underskattad yrkesgrupp. Jag är som jag skrev i din blogg sjukt imponerad av personalen på grabbarnas förskola.
”Jag tror faktiskt inte att vår skolminister vill sänka kvaliteten på den undervisning som bedrivs i skolan idag, men risken är stor att så blir fallet om hans något förenklade kunskapssyn blir den rådande.”
Väl skrivet. Han förstår sig helt enkelt inte på verksamheten han är satt att styra.
Ur Eva-Lotta Hulténs artikel:
När det kommer till kunskap för personligt välbefinnande kan det vara värt att nämna att sedan 1989 har antalet unga kvinnor som lider av oro och ångest tredubblats och sedan 1980 har de unga kvinnor som får vård för depression och ångest ökat åtta gånger. Antalet unga män med psykiska problem ökar också och i en undersökning utförd på Stockholms gymnasieskolor rapporterade 40 procent av flickorna och 20 procent av pojkarna så många stressymtom att de låg över riskvärdet för utmattningssyndrom.
Då är det väl verkligen dags att förändra skolan?!
Det är mycket märkligt att lyfta fram de egna usla resultaten som argument för, att man bör fortsätta på den inslagna vägen.
——
Det vore intressant, om du ville kommentera den här artikeln:
http://www.axess.se/blog/post/2008/12/08/Avslutning-i-Snomosskolan.aspx
Är Bodil lärare? Den skola hon beskriver är inte den jag upplevt under mina drygt tio år som lärare på ett flertal skolor i och runt Göteborg.
Det ställs definitivt högre kunskapskrav med det nuvarande betygssystemet än vad det gjorde med det gamla, relativa. Det som gav en femma då, ren upprapning av fakta, ger inte mer än G idag. De krav som Björklund förordar är inte högre rent kuskapsmässigt. Ska vi verkligen sänka kraven? Kanske, om vi inte har resurser nog att möta eleverna på rätt nivå. För en sak har Bodil rätt i, det krävs olika sorters pedagogik för olika elever. Alla klarar inte ett självständigt arbete.
Ja, många unga mår dåligt idag och det har troligen att göra med att det ställs för höga krav på dem, inte att det ställs för låga. Det krävs riktigt bra betyg för att komma in på ”rätt” skola idag. Bra med valfrihet, men det har också en baksida. Dessutom har många skolor, främst friskolor, dragit ner på elevhälsan.
På vilket sätt skulle fler nationella prov och en mer auktoritär skola, som Björklund förordar, få eleverna att må bättre?
Nej, inte jag heller delar Bodils värld!
”Dagens skola är som att halvligga i mjuka soffor och zappa lite slött och ostbågsätande bland underhållningsprogrammen i stället för att röra sig ute i det fria.”
Visserligen tycker jag att eleverna behöver röra sig mer i det fria (en bättre koppling skola-samhälle), men kraven är oerhört höga!
”gång på gång hör jag tal om ”den där Björklund som förstör så mycket” – av människor som sitter fast i de gamla strukturerna.”
Skrattretande! Björklunds ”pedagogik” är ju mer än 50 år gammal!
Hej Lilla O och christermagister!
Läste ni den artikel – Vänsterns hårda skola – som det fanns en länk till i Bodil Zaleskys text?
Det vore intressant, om ni ville kommentera den här artikeln:
http://bodilzalesky.com/blog/2008/02/26/lararhogskolan-ett-hot-mot-demokratin/
Jag är också lärare i Samhällskunskap och Historia och håller helt med. Det är stor skillnad på att arbeta med väldigt grundläggande inlärning i lågstadiet och att arbeta med elever i övre tonåren som snart ska vara redo för arbetsliv och högre studier.
Både Samhällskunskap och Historia är dessutom ämnen som lämpar sig sällsynt illa för mekanisk inlärning. En elev som har memorerat hur riksdagen är uppbyggd kommer inte automatiskt att utnyttja sina demokratiska rättigheter eller delta i samhället. Att eleverna lär sig namnet på nazisternas generaler betyder inte att de är vaccinerade mot rasism. Information som man inte förstår, kan använda eller reflektera över har inte mycket värde.
Sedan tycker jag att man absolut ska diskutera betygskrav och läroplaner, både med elever, kollegor och föräldrar. Men det faktum att man värderar färdigheter högre än faktakunskaper tycker jag är vettigt. Även Jan Björklund vill säkert ha självständiga, kritiska och analytiska elever. Men genom att reducera komplexa problem till enkla slagord har han fått över många på sin sida. Den typen av politiskt motiverade förenklingar är allt för vanliga och även något som man kan diskutera med sina egna elever i Samhällskunskapen.
Håller med dig om att det är viktigt att diskutera betygskraven så att det blir tydligt vad som egentligen krävs för eleverna. Inte bara med dem utan även med föräldrarna, som faktiskt gått i en annan sorts skola. Dessutom tycker jag att det är riktigt viktigt att betygssättning inte blir ett ensamarbete. Fler lärare ska bedöma en elev, kanske är det svårt att vara två på lektionerna, men det som produceras kan och bör flera läsa.
Tror och hoppas också att Björklund inte vill ha faktarabblande robotar istället för självständiga och kritiska elever även om det inte låter så.
Hemliga damen skriver, att ”Blooms taxonomi skulle även passa in i sammanhanget”.
Men det är väl Blooms taxonomi som i praktiken har övergivits? Det verkar som om åtminstone en del av dagens lärare tror, att man skulle kunna gå direkt på den översta nivån (i Blooms taxonomi) och skippa de föregående, lägre trappstegen.
Det första trappsteget i Blooms taxonomi avfärdar t.ex. Lilla O med en fnysning som ”ren upprapning av fakta”.
Och hur skulle en lärare med egna rudimentära (eller snudd på obefintliga) faktakunskaper kunna lära ut några fakta?
Resultatet bli unga människor som t.ex. tror att Gävle ligger söder om Jönköping, inte vet om Halmstad ligger på öst- eller västkusten och gör räknefel ay typen 45 – 8 = 352 dvs saknar någon som helst övergripande förståelse för talens storleksordning… Dessa exempel är tyvärr! inte fiktiva.
—–
Walium skriver: ”Att eleverna lär sig namnet på nazisternas generaler betyder inte att de är vaccinerade mot rasism. ..det faktum att man värderar färdigheter högre än faktakunskaper tycker jag är vettigt”.
Lilla O och en del andra, som (föga förtroendeingivande
kallar sig för flumpedagoger, verkar vara övertygade om, att kraven är höga i skolan idag. Och Walium kanske förklarar varför…? Det är inte längre kunskaper som står i centrum i skolan – det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in.
—–
Walium skriver: ”En elev som har memorerat hur riksdagen är uppbyggd kommer inte automatiskt att utnyttja sina demokratiska rättigheter eller delta i samhället”.
Jakob Heidbrink skriver:
”Jag är en av de högskolelärare som får möta elever som inte lyckats ta till sig de fakta som utgör grunden för förståelsen i nästa kunskapsnivå. Det blir en enorm uppförsbacke att skapa jurister för vilka jag sedan inte behöver skämmas. Processpedagogik är trevlig, men fakta måste vara med, och min bedömning är att fakta i alltför många fall spelar som bäst en underordnad roll i skolan.”
”Jag kan inte längre utgå ifrån att mina förstaårsstudenter” på juristutbildningen ”till exempel [vet] att det är riksdagen, inte regeringen, som stiftar lagarna.”
http://jheidbrink.wordpress.com/2008/04/08/hsvs-rapport-maste-leda-till-sjalvrannsakan/
”Det är inte längre kunskaper som står i centrum i skolan – det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in. ”
Hahaha, nu tycker jag att du läser in väl mycket i mitt inlägg.
Det är klart att faktisk kunskap är grunden till allt, men för ett högre betyg krävs det en betydligt större förtrogenhet med ämnet. Trotsallt ska vi ju inte nöja oss med att enbart betygsätta folks förmåga att minnas. Det krävs ingen egentlig förståelse för att kunna rabbla någonting utantill så kallad papegojakunskap.
Att veta att riksdagen har 349 ledamöter och stiftar lagarna är grundläggande kunskap. Att förstå varför antalet ledamöter är olika och varför riksdagen stiftar lagar, det är någonting annat. Eller att förstå vad en vågmästarroll kan innebära eller varför minoritetsregeringar har så svårt att få igenom sin politik och så vidare.
I grund och botten tror jag att det du väljer att kalla för kunskap är ett begrepp som vi andra (eller i alla fall jag) har valt att nyansera, analysera och sortera upp lite mer. Därmed inte sagt att vi tycker att det är oviktigt.
Att förstå varför antalet ledamöter är OJÄMNT menar jag naturligtvis.
Fakta Maria är första steget. Pecis som Walium och alla andra lärare som kommenterat påpekar är det en ganska grund kunskap. Det vi som kallar oss flumpedagoger (och ja det är ironiskt) menar att det inte räcker utan att eleverna behöver lära sig mer. Förutom fakta behövs förståelse, färdighet och förtrogenhet. Kraven i skola idag är alltså högre än med det tidigare betygssystemet. Då räckte faktakunskaper till en femma, men nu räcker det knappt till ett G. Björklund och hans anhängare vill dock sänka kunskapskraven och endast fokusera på fakta. Det tycker vi är fel.
Självklart ska blivande jurister veta vem som stiftar lagar. Det är en av sakerna som krävs för att nå G i samhällskunskap. Däremot kan ingen lärare stå till svars för elevers eventuellt dåliga minne.
Pingback: Kunskapsbloggen » Blog Archive » Sant eller falskt?
Hej Lilla O!
”Självklart ska blivande jurister veta vem som stiftar lagar. Det är en av sakerna som krävs för att nå G i samhällskunskap. Däremot kan ingen lärare stå till svars för elevers eventuellt dåliga minne.”
Du missar det mest centrala, som Heidbrink framför: ”Jag kan inte längre utgå ifrån att mina förstaårsstudenter” på juristutbildningen ”till exempel [vet] att det är riksdagen, inte regeringen, som stiftar lagarna.”
Heidbrink påtalar alltså en försämring. Förr kunde man utgå från, att elever som kom till juristutbildningen visste, att det är att det är riksdagen som stiftar lagarna. Idag kan man inte längre utgå från det.
Om du vill förklara denna förändring med dagens elevers ”dåliga minne”, så måste du hitta en förklaring till, varför elevernas förmåga att minnas isf har försämrats.
Varför har de elever som idag lämnar skolan ett sämre minne??
—–
Det verkar som flumpedagogerna har omdefinierat vad kunskap är.
Utifrån denna nya ”kunskapssyn” så är det, som lärs ut ej är möjligt mäta (enl dig och andra flumpedagoger). Samtidigt hävdar du, att ”kraven i skolan idag är alltså högre”.
Hur vet du det?? Det som inte är möjligt att mäta kan knappast beskrivas som vare sig högre eller lägre.
Det verkar som ni sitter på två stolar. Å ena sidan hävdar ni, att det ni lär ut inte går att mäta – vilket säkert kan stämma.
Å andra sidan hävdar ni, att kraven i skolan är högre.
Men något som är omätbart kan rimligen inte beskrivas som högre eller större jämfört med något annat.
Jag har aldrig sagt att kunskap inte kan mätas, men att det inte går att konstruera ett nationellt prov som mäter den kunskap som läroplanen kräver att eleverna ska nå. Att förståelse är en mer utvecklad kunskap än fakta är ingenting som bara vi ”hävdar”. Det är fantastiskt vad du kan tolka in och vrida och vända på saker, men helt missa själva förståelsen för vad det är som skolan idag står för.
Hej Lilla O!
Du skriver, att ”förståelse är en mer utvecklad kunskap än fakta”. Detta är inte ifrågasatt.
Det som ifrågasätts är, om dagens skola verkligen utvecklar någon förståelse.
Hur skulle skolan kunna utveckla någon förståelse, om faktakunskaper saknas??
Vad vill du ha för skola? Jag har gjort rätt tydligt att jag vill att mina elever ska ha faktakunskaper och sedan använda dem till att utveckla förståelse. Däremot är det självklart så att ingen verksamhet är perfekt och det kommer aldrig att bli så att alla når de nödvändiga kunskaperna. Fler läser på universitetet idag och betygsinflationen är ett problem. Därmed inte sagt att dagens skola är kass och att Björklunds skola skulle bli bättre.
Alla har rätt till utbildning, men inte nödvändigtvis samma utbildning som Anna skrev för ett tag sedan.
Hej Walium!
Du anser, att jag läser in väl mycket i ditt inlägg när jag drar slutsatsen: ”Det är inte längre kunskaper som står i centrum i skolan – det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in. ”
Jag försöker förstå, varför ni anser, att ni lär ut ett omfattande stoff – trots att svenska elever inte presterar särskilt bra i internationella undersökningar, trots att svenska högskolor och universitet i alltför många fall har tvingats införa preparandkurser och sänka nivån på högskoleutbildningen och trots rikligt med negativa vittnesmål från föräldrar, högskolelärare, arbetsgivare osv (samt egna negativa erfarenheter, vilka jag gav några exempel på ovan).
Det förbryllar, varför inte du också är häpen över detta? (Somliga av) dagens lärare anser, att skolan lär ut ett omfattande stoff och att kraven är höga – samtidigt som avnämarna klagar över, att de som lämnar skolan (i genomsnitt) är allt okunnigare. Ser du inte det paradoxala?
Du skriver, att ”faktisk kunskap är grunden till allt, men för ett högre betyg krävs det en betydligt större förtrogenhet med ämnet”. Det torde ingen vilja motsäga. Problemet är, att alltför många av dagens elever inte verkar uppnå ens någon grundläggande kunskap.
Faktakunskap/grundkunskap är själva fundamentet för förståelse och förtrogenhet. Hur skulle man kunna uppnå någon förståelse utan detta fundament?
Dagens lärare verkar i praktiken ha ersatt inlärning av faktakunskaper med (en tidskrävande) inlärning av något annat – samtidigt som (åtminstone) vissa verkar anse, att inlärningen av faktakunskaper har utvidgats och snarare kompletterats med något annat.
Resultatet av att kunskap ”nyanseras, analyseras och sorteras” verkar i praktiken bli elever som är okunnigare – enligt Lilla O eventuellt pga att de har sämre minne (!).
Jakob Heidbrink skriver, att skolans kunskapsuppdrag ”har enligt min erfarenhet med i synnerhet förstaterminsstudenter närmast helt försvunnit i allt det där andra som skolan också skall göra. Skolan tycks av vissa falanger i den politiska debatten närmast anses vara en uppfostringsanstalt in i det sociala livet som råkar i den processen också förmedla lite kunskaper”.
Jag försöker förstå vad ”allt det där andra” – som i praktiken verkar konkurrera ut inlärningen av faktakunskaper/grundkunskaper – egentligen är för något. Min hypotes är, som sagt, att det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in.
—–
Dagens lärare ger ofta en nidbild av vad skolan förr lärde ut (enbart faktakunskaper/grundkunskaper). Man påstår att skolan idag gör något annat – och bättre. Dagens skola påstås utveckla elevernas förståelse. Men i praktiken så utvecklas (som regel) inte någon förståelse eftersom faktakunskaperna är starkt eftersatta hos alltför många (de flesta?).
Dagens skola är därför en skola vars mål kanske har satts högre – men vars faktiska resultat är sämre dvs okunnigare elever.
Hej Maria!
Jag förstår inte hur du kan vara så tvärsäker på hur jag agerar och resonerar som lärare. Eftersom dessutom blev färdig med min utbildning så sent som 2007 känner jag mig inte direkt ansvarig för vad du ser som åratal av misskötsel av skolan. Du får även gärna berätta mer om denne Jakob Heidbrink och vad som gör just honom så väl lämpad att använda som auktoritet.
Om du verkligen brinner för att förändra skolan tror jag att det är vettigare att du engagerar dig politiskt än att du försöker ställa enskilda lärare, som du inte ens känner, till svars.
Bara för att man inte accepterar Jan Björklunds lösningar betyder det inte att man är omedveten om eventuella problem eller vill upprätthålla tidigare system.
Jag ser många brister i dagens skolsystem. Framförallt när det gäller hur det finansieras, regleras och kontrolleras. Jag skulle gärna se en ökad statlig styrning, fler nationella prov och en aktivare skolinspektion. Jag vill ha mer resurser till svaga elever, mindre klasser och ett slut på fuskandet med undervisningstiden.
Du påstår själv att dagens lärare (en rätt stor grupp som inkluderar både gamla veteraner med 30+ år i yrket och relativt nyutexaminerade som jag) ger en orättvis nidbild av gamla tiders skola. Jag menar att du ger en nidbild av dagens lärare.
Det ställs stora krav på lärarna: å ena sidan ska de vara passionerade experter, gärna de duktigaste och mest begåvade av alla högutbildade, å andra sidan är de ansvariga för alla skolans misslyckanden och ska ägna sig åt massor av uppgifter utan för undervisningen samtidigt som deras lön är relativt låg.
Om nu dagens usla lärare är roten till allt ont, hur ska man då överhuvudtaget kunna genomföra några skolförändringar utan att ersätta större delen av lärarkåren?
Om det egentligen handlar om att du tycker att dagens läroplaner och mål är felaktiga, då upprepar jag min tidigare rekommendation om att du bör engagera dig politiskt. För hur dessa ska se ut kan inte enskilda lärare råda över.
Maria. Jag håller med Walium om att jag inte riktigt förstår ditt syfte med att generalisera och utse syndabockar. Det skulle vara spännande att få veta vilken expertis du besitter som tycks veta allt om skolan idag.
Svenska ungdomars kunskaper har inte blivit sämre om man tittar på tex PISA-undersökningen. Dessutom är Sverige ett av de länder som kompenserar mest för olikheter mellan elever, även om skillnaderna tyvärr ökar. De svagaste läsarna har t.ex. blivit lite sämre, men svenska 15-åringar i stort har en väldigt bra läsförståelse.
”I ett internationellt perspektiv är skillnaderna mellan skolor mycket små i Sverige, både utifrån den socioekonomiska sammansättningen på skolorna och utifrån skolornas genomsnittliga resultat. Dessutom lyckas den svenska skolan relativt väl med att kompensera eleverna för olikheter i den socioekonomiska sammansättningen mellan skolor. Men samtidigt visar PISA undersökningen att resultatskillnaderna mellan svenska skolor har ökat sedan den första undersökningen år 2000.”
Läs mer på Skolverkets hemsida: http://www.skolverket.se/sb/d/254/a/8997;jsessionid=589F6947E616EFB5731396678DAC9832
Hej Lilla O,
Du skriver: ”Svenska ungdomars kunskaper har inte blivit sämre om man tittar på tex PISA-undersökningen.”
Pressmeddelande från Skolverket 28 oktober 2004:
”Det är framför allt i läsförståelse, matematik och kemi som elevernas prestationer har försämrats. Detta visar Skolverkets omfattande nationella utvärdering av grundskolan som presenteras idag.”
Pressmeddelande från Skolverket 9 december 2008:
”Fortsatt försämrade resultat i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 enligt TIMSS”
Om PISA kan du läsa här:
http://www.lilahe.com/matematikkunskaper.pdf
—–
Lilla O, du skriver att ”att det inte går att konstruera ett nationellt prov som mäter den kunskap som läroplanen kräver att eleverna ska nå”. Du har förmodligen helt rätt i det.
Jag betvivlar inte heller, att du i din lärargärning upplever, att skolan lär ut ett omfattande stoff och att kraven är höga.
Min hypotes är, som sagt, att det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in i dagens skola. Om du anser, att det är en felaktig beskrivning, så kan väl du berätta vad det är för verksamhet/er, som konkurrerar ut inlärningen av faktakunskaper/grundkunskaper.
”Svenska 15-åringar har enligt PISA undersökningen inte blivit sämre i matematik jämfört med tidigare PISA undersökningar. Det är dock några fler länder än tidigare som presterar på en högre nivå än Sverige vilket innebär att Sveriges relativa position har försämrats. I matematik är det de högpresterande svenska eleverna som lyckats något sämre 2006 jämfört med tidigare undersökningar.”
Jag citerar min källa från 2006. Lite gammal, men helt klart nyare än en från 2004.Statistik är dessutom alltid tolkningsbart, vilket din källa visar. Björklund har till exempel fått be om ursäkt för att han (medvetet?) spritt osanna ”fakta” om svenska elevers kunskaper.
Ett citat angående TIMSS från din andra källa: ”Om man slår ut förändringen per år kan vi se att försämringen är mindre mellan 2003 och 2007. Därmed verkar det som att den negativa trenden är på väg att bromsas upp, säger Anders Auer.”
Du ser, med utryckta citat kan man säga precis vad man vill.
Jag håller dessutom med Walium i att det är intressant vem som är källa och vad den här personen egentligen har för kunskaper då allt för många, som du, gör sig till självutnämnda experter på något de de facto inte har några bredare kunskaper om. Du har fortfarande inte svarat på vilken sort skola du vill ha. Som vanligt få idéer och desto fler hypoteser om en verklighet som jag tror få verksamma inom skolan känner igen.
Jag upprepar också, för jag vet inte vilken gång i ordningen, att fakta är grunden, men att vi måste gå längre och hjälpa eleverna att få förståelse. Faktakunskaper utan förståelse är väldigt kortvariga, vilket kanske kan förklara att någon juridikstuderande inte vet vilken instans som stiftar lagarna. Att en person säger att han inte kan utgå ifrån att alla vet det när de kommer till universitetet är dessutom minst sagt vag ”fakta”.
För information om vad som lärs ut i skolan idag hänvisar jag återigen till LPO-94 och de kurspaner som vi arbetar efter.
http://www.skolverket.se/sb/d/2974
http://www.skolverket.se/sb/d/468
Hej Walium!,
Tack för ditt svar!
Jag läser med viss förundran, att du skriver: ”Jag förstår inte hur du kan vara så tvärsäker på hur jag agerar och resonerar som lärare.”
Jag skrev: ”Min hypotes är, som sagt, att det är egenskaper, attityder och åsikter som skall tränas in.”
Det förbluffar, att när jag skriver ”hypotes” så läser du tydligen ”tvärsäker” (eller var det en medveten halmgubbe från din sida)?
När jag skriver: Dagens lärare ger ofta en nidbild av vad skolan förr lärde ut (enbart faktakunskaper/grundkunskaper).
så svarar du:
”Du påstår själv att dagens lärare (en rätt stor grupp som inkluderar både gamla veteraner med 30+ år i yrket och relativt nyutexaminerade som jag) ger en orättvis nidbild av gamla tiders skola.”
Det förbluffar, att när jag skriver ”ofta”, så läser du tydligen alla/alltid (eller var det en medveten halmgubbe från din sida)?
Jag skrev:
Jag försöker förstå, varför ni anser, att ni lär ut ett omfattande stoff – trots att svenska elever inte presterar särskilt bra i internationella undersökningar, trots att svenska högskolor och universitet i alltför många fall har tvingats införa preparandkurser och sänka nivån på högskoleutbildningen och trots rikligt med negativa vittnesmål från föräldrar, högskolelärare, arbetsgivare osv (samt egna negativa erfarenheter, vilka jag gav några exempel på ovan).
Du svarar:
”Du får även gärna berätta mer om denne Jakob Heidbrink och vad som gör just honom så väl lämpad att använda som auktoritet.”
Varför ifrågasätter du ett (1) exempel på ovanstående? Jag citerade Heidbrink, eftersom han uttrycker sig väl. Jag har tidigare citerat Bodil Zalesky. Jag skulle kunna citera Jan Björklund eller Inger Enkvist osv. Men oavsett vem som citeras, så är det självfallet möjligt för dig, att play the man and not the ball…
Jag skrev alltså:
Jag försöker förstå, varför ni anser, att ni lär ut ett omfattande stoff – trots att svenska elever inte presterar särskilt bra i internationella undersökningar, trots att svenska högskolor och universitet i alltför många fall har tvingats införa preparandkurser och sänka nivån på högskoleutbildningen och trots rikligt med negativa vittnesmål från föräldrar, högskolelärare, arbetsgivare osv (samt egna negativa erfarenheter, vilka jag gav några exempel på ovan).
Du svarar: ”Om det egentligen handlar om att du tycker att dagens läroplaner och mål är felaktiga, då upprepar jag min tidigare rekommendation om att du bör engagera dig politiskt.”
Varför spekulerar du över, vad det ”egentligen” handlar om?? Hur kan jag säga det tydligare än så här:
Jag försöker förstå, varför ni anser, att ni lär ut ett omfattande stoff – trots att svenska elever inte presterar särskilt bra i internationella undersökningar, trots att svenska högskolor och universitet i alltför många fall har tvingats införa preparandkurser och sänka nivån på högskoleutbildningen och trots rikligt med negativa vittnesmål från föräldrar, högskolelärare, arbetsgivare osv (samt egna negativa erfarenheter, vilka jag gav några exempel på ovan).
Somliga av dagens lärare anser, att skolan lär ut ett omfattande stoff och att kraven är höga – samtidigt som avnämarna klagar över, att de som lämnar skolan (i genomsnitt) är allt okunnigare. Ser du inte det paradoxala?
Det förbryllar, varför inte du också är lite frågande inför detta? Vad är din förklaring till den påtagliga skillnden mellan,
1. somliga av dagens lärare anser, att skolan lär ut ett omfattande stoff och att kraven är höga
samtidigt som
2. avnämarna klagar över, att de som lämnar skolan (i genomsnitt) är allt okunnigare??
Att svenska elevers prestationer har försämrats förnekas inte av Skolverket.
Pressmeddelande från Skolverket 28 oktober 2004: ”Det är framför allt i läsförståelse, matematik och kemi som elevernas prestationer har försämrats. Detta visar Skolverkets omfattande nationella utvärdering av grundskolan som presenteras idag”.
Pressmeddelande från Skolverket 9 december 2008: ”Fortsatt försämrade resultat i matematik och naturvetenskap i årskurs 8 enligt TIMSS”.
Tack för svar, Lilla O!
”Ett citat angående TIMSS från din andra källa: ”Om man slår ut förändringen per år kan vi se att försämringen är mindre mellan 2003 och 2007. Därmed verkar det som att den negativa trenden är på väg att bromsas upp, säger Anders Auer.”
Haha.. tack för att du uppmärksammade det. När andra derivatan åberopas, så vet man, att argumentationen är desperat.
Du har helt avstått från att kommentera, att svenska högskolor och universitet i alltför många fall har tvingats införa preparandkurser och sänka nivån på högskoleutbildningen.
”Jag upprepar också, för jag vet inte vilken gång i ordningen, att fakta är grunden, men att vi måste gå längre och hjälpa eleverna att få förståelse.”
Detta är, som sagt, inte ifrågasatt. Det som ifrågasätts är, om dagens skola verkligen utvecklar någon förståelse. Hur skulle skolan kunna utveckla någon förståelse, om faktakunskaperna är bristfälliga??
”Du har fortfarande inte svarat på vilken sort skola du vill ha.”
Du verkar ha svårt att skilja mellan hur verkligheten ser ut och hur du önskar, att det skulle förhålla sig.
”För information om vad som lärs ut i skolan idag hänvisar jag återigen till LPO-94 och de kurspaner som vi arbetar efter.”
Det skulle vara intressant att få ta del av din beskrivning av, vad det är för verksamhet/er, som konkurrerar ut inlärningen av faktakunskaper/grundkunskaper. Du har berättat, att du har elever (16-20 år) som bl.a. snattar, hotar och misshandlar folk. Då dina elever bl.a. ägnar sig åt snatterier, hot och misshandel så blir det kanske inte så mycket tid över för faktakunskaper/grundkunskaper. Men, om jag inte har missförstått, så har du inte enbart arbetat med kriminella ungdomar?
Maria! Jag refererar ständigt till min verklighet i mina inlägg och om det enda du lagt på minnet är att några av mina elever tidigare definierat sig själva som kriminella och därmed försökt förstärka denna roll genom att begå handlingar som inte är särskilt genomtänkta för att få någon slags reaktion, tror jag inte att det spelar någon roll vad jag skriver. Du är så fast i din övertygelse om at allt är fel i skolan idag och jag undrar fortfarande vad som gör dig till expert. Jag skulle aldrig hävda att jag är någon, men såvida du inte själv är lärare eller på annat sätt har upplevt skolan på riktigt på ett professionellt sätt är jag säker på att jag vet mer än du.
Med mitt lösryckta citat ville jag visa att det är precis den nivå som du har och tydligen tycker är okej. Jag debatterar gärna skolan, men då på ett me seriöst sätt.
Jag har skrivit det så många gånger att jag undrar om du verkligen läser. Varje kurs inleds med fakta och begrepp. Du kommer ingenstans utan detta. Du har hakat upp dig på att vissa elever som lämnar gymnasiet inte besitter detta och menar att detta är ett bevis på att ingen lär sig något i skolan. Ännu ett exempel på ett oseriöst debatterande. Jag har aldrig hävdat att allt är perfekt, men du måste också sätta detta i ett större perspektiv. Universitetet och högskolan har ökat antalet platser och det kan förklara en del. Samtidigt har du inte presenterat mer ”fakta” än några lösryckta citat där enskilda personer säger att de möter elever som saknar vissa kunskaper.
Så Maria, tills du läser och reflekterar ordentligt, samt förklarar vad som gör dig till utbildningsexpert, tar jag en paus i diskuterandet ännu en gång, tills du börjar återanvända samma argument som kommentar till ett framtida inlägg.