Simon Kernicks hjälte Dennis Milne är inte bara polis, han är yrkesmördare också. Boken Handel med döden börjar med att han skjuter ner tre påstådda knarklangare, men visar sig vara oskyldiga och polisjakten blir därför intensiv. Även Milnes egen polisjakt startar då en ung prostituerad hittas mördad. Spåren leder till ett hem för ungdomar och föreståndarinnan faller Milne i smaken.
Det är ett intensivt och brutalt äventyr som Kernick tar oss med på och trots att jag brukar gilla händelserika deckare blir det lite väl mycket för min smak. Inte dåligt på något sätt, men jag har svårt att sympatisera med den inte alltid så sympatiska hjälten och det gör att läsningen känns lite olustig. Varför läste jag då boken? Jo, den ska diskuteras på morgondagens bokklubb för utarbetade lärarinnor och/eller småbarnsföräldrar (med ett stackars undantag, eller ja inte alls stackars förresten 
) Ser fram emot bokträffen och det ska bli kul att få höra vad de andra tycker om Kernicks bok. Vet att en av vännerna fortsatte med bok två så fort den första var utläst, så hon lär ha tyckt om den i alla fall.
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
Jag är inte alls särskilt imponerad av Kernicks böcker. Precis som du tycker jag att det bara blir ”too much”. Jag köper inte (i alla fall inte till 100 %) att en polis sadlar om till seriemördare. Det känns krystat, konstigt och alldeles alldeles hemskt.