The bottom is nådd?

Jag tror hela tiden att jag nått botten, men ändå blir det ibland värre. Idag har jag varit minst sagt labil. Det blev vab, trots att de nog hade kunnat gå till dagis. En miss. Främst den lille har varit förjävlig, men även den store har hittat på allt möjligt.

Bokklubb ikväll och jag vet fortfarande inte om jag orkar. Har meddelat att jag inte mår bra, men det är bara en av mina vänner som verkligen fått veta att det inte är förkylning utan annat. Det känns som om jag inte kan sluta gråta. Har inget tålamod och är orolig att jag ska spåra ur helt. Höll på att daska till lillebror när jag höll på att ta av honom mjölkblöta kläder för andra gången och han samtidigt vred sig som en ål och skrek. När han stängde av tvättmaskinen och gapflabbade blev det bara för mycket och jag slängde iväg hans nya kläder och gick. Vad händer om jag går över gränsen?

Annonser
Det här inlägget postades i Familj och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

w

Ansluter till %s