Det var nästan lite sorgligt att läsa ut Vila på gröna ängar av Anne B Ragde. Jag älskade Berlinerpopplarna och Eremitkräftorna med alla udda personligheter. Skulle gärna läsa en bok till, mest för att få veta hur champagnepimplande Erlend ska klara pappalivet. Han är en skön figur, men jag skulle inte vilja ha honom nära mig IRL. I denna den tredje boken har Tor dött och Torunn tagit över gården trots att hon egentligen inte verkar vilja det. Torunn är inte så jättekul att läsa om, det blir lite väl svart och jag saknar att läsa om hennes relation till Tor. Erlend och Krumme är fortsatt härliga och både Margido och farfar/farbror växer väldigt.
Väldigt läsvärd!
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
Lilla O 