Intressant om invandring

Lyssnade på P4 Göteborg på vägen hem och där sändes en intevju med fyra invandrare som kommit hit under 60- och 70-talet. Ett par från Italien som arbetade på SKF, en man från forna Jugoslavien som arbetade på Volvo Torslanda och en kvinna som kom som politisk flykting från Chile 1977. De som arbetskraftinvandrade kom till Sverige på 60-talet. De fick jobb efter en vecka i Sverige, utan att kunna svenska. De kunde försörja sig själva och lärde sig också språket på egen hand och tillsammans med svenska kollegor och vänner.

De beskrev ett Sverige som förändrats mycket. Ett solidariskt land som öppnade sin dörr för människor från andra länder och som intresserade sig i deras liv. Den chilienska kvinnan berättade om grupper av svenskar som skapade vänföreningar och aktivt tog hand om de människor som kommit hit. Vad hände? undrade hon. Det finns knappast några vänföreningar som tar hand om somalier eller irakier bestående av svenskar nu. Vart tog soldariteten och medmänskligheten vägen?

En stor skillnad som de tre som arbetskraftinvandrat påpekade är självklart att det är mycket svårare att få jobb nu. Finns det någon som efter en vecka i Sverige får ett "riktigt" arbete? Istället blir invandrare och flyktingar beroende av myndigheter för att kunna försörja sig och därmed hamnar de i underläge. Hur ska man komma till rätta med det?

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s