Visst är vi stressade!

I en artikel i DN berättas om hur lärares arbetssituation har försämrats:

"Mängder av nya, statliga och kommunala pålagor har på mycket kort tid ökat deras administrativa arbetsuppgifter samtidigt som de pressas av kommunernas sparkrav. Nya nationella prov i flera ämnen redan i trean, skriftliga omdömen och betygsliknande skriftliga omdömen och nya mallar för åtgärdsprogram att fylla i – plötsligt upplevde de att den tid de hade, den räckte inte längre till."

Jag kan inte annat än att hålla med. Mycket har lagts till, men inget tagits bort. Sedan "usken" försvann har undervisningstiden istället ökats samtidigt som allt kringarbete ständigt utökas. Alla elever ska ha en individuell utecklingsplan, det ställs högre krav på omdömen till utvecklingssamtal samt överlämningar av elever som byter skola. Dessa saker är alla bra, vad som däremot kan irritera mig är alla sammanställningar som ska göra, som t.ex. "vem kommer på utvecklingssamtalet", "vilka elever har nått betyg under året, varför har de som inte gjort det misslyckats?" osv. osv. osv. Viktig information visst, men är det inte viktigast att vi utvecklar och planerar vår undervisning och tar hand om våra elever? Allt ska dessutom fixas på allt annat än snabba datorer, t.ex. frånvaroproram som ställer 20 frågor varje gång du klickar i frånvaro.

Nu ska vi göra updragsplaner på min arbetsplats och jag hoppas att detta ska medföra en mer mänsklig arbetssituation. Tyvärr verkar planerna göras enligt schabloner vilket betyder att vi på IV som har väldigt många möten med elever, föräldrar och myndigheter ska ha samma ersättning för klassförfeståndarskap som alla andra lärare. Pratade med en kollega som aldrig varit på en EVK på sina tio år på skolan. Jag har varit på ett tiotal på två år. Hon hade inte heller haft några direkta samtal med föräldrar förutom utvecklingssamtalen med elever under 18. Jag har kontakt med föräldrar, flytingmottagning och diverse kontaktpersoner dagligen. Min kollega träffar sina mentorselever 20 minuter varje vecka då det är klassråd. Jag sitter ner och pratar med mina mentorselever flera gånger varje vecka, säkert sammanlagt 1 timme/dag om det räcker.  Dessa samtal och möten är en förutsättning för att mitt arbete ska fungera, så jag vill absolut inte vara utan ett enda möte. Däremot vill jag att det ska synliggöras hur mycket tid jag lägger ner på detta. Att låta alla lärares uppdragsplaner innehålla 3 timmar varje vecka är för mycket för vissa och helt klart för lite för mig och mina IV-kollegor.

Det finns en del jag skulle vilja ändra i skolan och att få mer tid för eleverna är helt klart en! Jag vill arbeta med människor, inte formulär och blanketter. Då hade jag valt ett annt arbete!

Det här inlägget postades i Okategoriserade och har märkts med etiketterna . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s