En riktig mamma

En riktig mamma ska ge upp sig själv och gå upp i sina barn. Hon ska vara hemma så länge som möjligt och hennes barn ska älska henne över allt annat. Helst ska barnen välja sin mamma i alla lägen och absolut inte kunna bli tröstad av någon annan.

En riktig mamma ska älska att vara föräldraledig, fika med andra mammor, gå på babysång, babysim, babyrytmik, babyyoga -you name it. 

En riktig mamma ska aldrig längta tillbaka till jobbet eller sakna utekvällar med vännerna eller någon annan form av egentid. En riktig mamma lämnar aldrig bort sina barn till någon annan, inte ens till barnens pappa.

Är du mamma ska du klara allt. Kan du jonglera med tjugo bollar? Trolla med knäna? Skaffa inte barn annars. En mamma som inte fixar detta är nämligen ingen bra mamma och det värsta man kan vara är en dålig mamma.

Jag har aldrig haft någon längtan efter att bli mamma. Aldrig fantiserat om barn eller skrivit listor med passande babynamn. När vi gifte oss för åtta år sedan började tjatet. Jaha nu är ni gifta och när kommer barnen? Barn? Måste man? Hjälp vad trött jag blev och eftersom jag är sådär barnligt tvärtemot blev jag mer och mer säker på att jag inte ville ha några barn. Möjligen kunde jag tänka mig att adoptera, men föda dem ville jag inte. Kunde inte tänka mig något värre.

Tiden gick och tjatet blev värre och värre. Mamma var värst och maken kom som stark tvåa. Tillslut fräste jag till mamma att hon kunde glömma barnbarn om hon inte slutade tjata och maken fick någon liknande harang slängd efter sig. Det hjälpte. Tjatet slutade och jag hann i lugn och ro fundera på vad jag ville. Min 30-årskris blev en ”villjaghabarnkris” och tillslut kom jag fram till att det vill jag nog trots allt. Några villkor ställde jag. Vi skulle gå profylaxkurs och förbereda oss för förlossningen tillsammans, vi skulle var två på BVC-besöken, vi skulle dela lika på föräldraledigheten så att jag slapp mögla bort hemma i all evighet och vi skulle också dela lika på vår egentid.

Jag är nämligen ingen riktig mamma. Jag vägrar att ge upp allt för mina barn. Mina barn älskar sin pappa lika mycket som de älskar mig om inte mer. Vi har delat lika på föräldraledigheten eftersom maken självklart vill vara hemma, men kanske framför allt för att jag höll på att dö av tristess. Jag tyckte verkligen inte om att vara hemma. Visst fanns det mysiga dagar och visst fanns det faktiskt en del trevliga typer i föräldragrupper och till och med på babysången. För jo, jag gick dit. Vad skulle jag annars göra?

Missförstå mig rätt, jag älskar mina barn över allt annat och jag ångrar definitivt inte att jag ”gav mig” och faktiskt ”skaffade” dem. Jag ångrar inte ens att de kom så tätt för nu har de fantastiskt roligt ihop. Jag kommer dock aldrig att bli någon supermamma som lever genom mina barn. Det är inte riktigt min grej.

Annonser
Det här inlägget postades i Familj och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till En riktig mamma

  1. Jag känner igen en del av det du beskriver och jag tror mig förstå att du är ironisk när du beskriver ”en riktig mamma” och hur du (och i så fall även jag) alltså trotsar normen.

    Fast för mig har det aldrig känts så. En riktig mamma, för mig, har varit en kvinna som har bejakat sig själv samtidigt som hon funnits där för sina barn. En riktig mamma sätter barnens behov först men låter inte sina egna behov halka långt efter. En riktig mamma, som jag ser det, är en kvinna som lyckas med konststycket att inte ge upp sig själv, sina tankar, sina känslor när hon kliver in i mammalivet.

    En riktig mamma är en kvinna som står så stark i sig själv att hon klarar av att både vara en god, omsorgsfull mor och en självständig, välmående kvinna på samma gång.

    Du har en intressant blogg som jag gärna återkommer till. hoppas det är ok att jag länkar! =)

    • Lilla O skriver:

      Ja det är ironiskt, men samtidigt finns kraven att man ska vara en riktig hemmamamm och älska det. Jag håller helt med dig, att hitta balansen är det bästa och det har tagit ett bra tag för mig att lyckas med det.

      Jättekul att du vill länka! Ska kika in hos dig också. Jag jobbat ju med nyanlända jag med.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s