Deckare som inte gav mersmak

Östermalmsmorden

En ung kvinna mördas brutalt i sin lägenhet på Östermalm. Mördaren skriver Slyna med stora bokstäver på badrumsspegeln. Familjen menar att hon är en fin flicka som inte har några fiender. Hon går på Konstfack och är förlovad med en passande ung man. Vem har anledning att mörda överklassflickan Cathrine Haldeman-Spegel?

Jag har svårt att sätta fingret på vad det är som jag inte gillar med Östermalmsmorden av Lars Bill Lundholm. Kanske är det att språket är hackigt och svårläst och att hoppen i tid och rum är väldigt otydliga. Det var svårt att hänga med i vad som hände och jag fick ofta läsa om några rader för att förstå vad som hänt när författaren bytte stycke på ett otydligt sätt. Dessutom hade jag svårt för de ständiga upprabblingarna av misstänka. Jag inser att poliser säkert upprepar sina teorier i oändlighet, men det är ingen bra läsning då det blev mer snack än action.

Kanske är det att personerna i boken inte blir annat än platta skuggfigurer. Jag har svårt att engagera mig i deras öde och bryr mig egentligen inte om vem som är mördaren. Anledningen till att jag trots allt läste ut boken är huvudpersonen Axel Hake som faktiskt får mig att bli lite engagerad till slut. Det jag har emot honom är egentligen att han är lite av en stereotyp kommisarie. Visserligen dricker han sällan, han spelar på hästar i stället, men i övrigt känns det mesta igen. En medelålders arg man med kärleksbekymmer och trassliga relationer till sin familj. Hyfsat sympatisk, men det är inte skäl nog att läsa något mer av Lars Bill Lundholm. Och jag som trodde att jag skulle ha en bok att tipsa om när Krimalfabetet når fram till Ö…

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

4 kommentarer till Deckare som inte gav mersmak

  1. Maria skriver:

    Åh, vad trist att du inte gillade Lars Bill Lundholm. Hans böcker har verkligen fångat mig. Men nu är det ett tag sedan jag läste någonting av honom – kanske blir jag mer kritisk till honom när nästa bok kommer såsom jag har blivit med Mari Jungstedt?
    Smaken för böcker tenderar ju att ändra sig lite med åren har jag märkt =)

    Jag retade mig mest på Hakes flickvän i samtliga tre böcker jag läst.

    • Lilla O skriver:

      Får kanske ge honom en chans till trots allt. Det kan ha varit jag som var okoncentrerad. Men just nu blir det inte.

  2. Ulla S skriver:

    Lars Bill Lundholm skriver ju i särklass de bästa kriminalböckerna just nu. Trist att du inte gillade den. Språket är, jämfört med det vanliga journalistförfattarna, stilsäkert och målande. Liksom stadsskildringarna och relationerna. Men det går ju alltid att läsa böcker som Fan läser bibeln. Dessutom är intrigen bitvis lysnade, vilket inte är vanligt och… kanske det viktigaste – det är inte ständiga serimördare i hans böcker som mördat för att de är ”sjuka”, utan det finns en tanke och en anledning att det går som det går. Böcker om knäppisar är jag utled på och det är den verkliga stereotypen – som Kepplers bok. Inte trovärdig ett dugg. Ge ex Kungsholmsmorden en chans. Sjhälv längtar jag till Gamla Stanmorden som kommer ut i augusti. Verkar spännande.

    Just a thought.

  3. Lilla O skriver:

    Som fan läser Bibeln, jo det är möjligt att det var det jag gjorde 😉 Han kanske är värd en chans till!
    Just språk är å andra sidan definitivt en smaksak och dessutom väldigt viktigt för mig när jag läser och det gillade jag inte alls.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s