In retrospect

Det gjorde ingenting att jag var puckad nog att missa matchen. Jag fick ett sms innan sång- och klappäventyret satte igång. Tomas Olsson gjorde 1-0 och jag jublade glatt. Sedan började Mora Träsk att sjunga och jag fokuserade mest på mina små grabbar som verkligen njöt. De hoppade, sjöng, dansade och klappade. ”Tänk att de finns på riktigt mamma” sa Storebror andlöst. Lillebrors ögon lyste och han stod tyst och bara log när favoriten Tigerjakt kom. Tror att han kände sig ungefär lika lycklig som jag gjorde när Bono sjöng Stuck in a momentUllevi i somras.

Strax därefter kom nästa sms från syrran som bevakade matchen åt mig. Tänkte ”helvete” och sa det nog högt, för pappan bredvid mig tittade lite konstigt. Nästa sms berättade om ett stolpskott för Blåvitt och hoppet levde. Tills Daniel Tjernström satte 1-2 och sista sms:et kom. Då orkade jag inte mer än sucka.

Bråk och kaos i Göteborg såklart. Pinsamt. Både för polisen och för de puckon som inte har vett nog att uppföra sig.

Ingenting gick Göteborgs väg idag. ÖIS åkte ur, Göteborg FC lyckades inte vinna mot Djurgården och fel lag vann sm-guld både på dam- och herrsidan. Det blev inte ens medalj för Blåvitt.

Kan man sjukskriva sig för fotbollsdepression? 😉

Annonser
Det här inlägget postades i Sport och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s