Jag förstår ändå inte

Det här vill tydligen SKL. De menar sig ha en tydlig strategi för en förbättrad skola som de menar bygger på forskning. De fyra punkter som Håkan Sörman, vd för SKL presenterar i SvD idag säger mig ärligt talat inte mycket.

Öppna jämförelser, som ställer kommunernas skolresultat i förhållande till kostnader går att hitta på SKL:s hemsida Öppna jämförelser om grundskolan 2009 kan beställas här. Tabeller kan du hitta på hemsidan här. Det som inte framgår i den lilla information som finns är hur utgifterna preciseras i förhållande till elevunderlaget, dvs skolans förutsättningar. Om man inte tar hänsyn till de faktorer som faktiskt påverkar resultatet, t.ex. antal år som eleven bott i Sverige, är siffrorna helt meningslösa. SALSA finns med som variabel, samt nettoinkomst, men i övrigt behöver jag mycket mer information för att verkligen kunna omvandla siffror till verklighet.

Jag prövade att titta på den kommun jag arbetar i och i grundskolan ligger man över det förväntade SALSA värdet, men är ändå rankade rätt lågt. En hög mediannettoinkomst kanske är en variabel som gör att eleverna förväntas göra högre resultat än de gör? Eller så har det att göra med att nettokostnanden för eleverna är väldigt låg och antal elever/lärare förhållandevis högt.

Man kan alltså utifrån siffrorna välja att hävda att kommunen jag arbetar i får ut mycket resultat för lite pengar då väldigt många blir behöriga, eller så kan man hävda att resultaten skulle kunna vara högre så elevernas förutsättningar är så bra att de klarar sig hyfsat trots att kommunen inte satsar pengar på skolan. Man kan vända och vrida på statistik och jag ifrågasätter därför Öppna jämföreslers relevans som kvalitetsmätare.

Jag hittar inte rapporten om hur tydlig styrning skulle ge bättre resultat, men det låter som en trolig slutsats. Det är i alla fall i den kommun jag arbetar i en väldigt otydlig och splittrad styrning av den kommunala skolan. Vår rektor hinner inte vara någon pedagogisk ledare, vår verksamhet är det inte och från politiken här vi inte mer än att vi ska arbeta med IUP.

”Arbetet i klassrummet och lärarutbildningen måste ha en större förankring i forskning” absolut. Men då måste det också satsas på att ta fram relavant och verklighetsbaserad forskning.

Och så det som SKL tror ska lösa allt, att se över lärarnas arbetstid. Vi håller på att upprätta uppdragsplaner där vårt arbete ska identifieras och placeras in i den arbetstid vi faktiskt har. Just nu är det väldigt lätt för arbetsgivaren att säga att allt som inte ryms där ska göras på vår förtroendetid, trots att han eller hon inte ska styra den. Om jag behöver lägga mer än mina 45 timmar får jag skylla mig själv och planera mitt arbete bättre. Det skulle vara spännande om min uppdragsplan faktiskt innehåll 40 timmar och inget mer. Jag tror inte att jag skulle arbeta mer, snarare tvärtom.

Kanske är det lösningen, men jag ställer mig ändå skeptisk till att läraryrket ska styras mer när fler och fler och fler andra yrkesgrupper kan arbeta mer flexibelt både gällande tid och plats. Om alla lärare skulle gå över till 40-timmarsvecka behövs också adekvata arbetasplatser, vilket inte är fallet idag. På min nuvarande arbetsplats har jag turen att ha ett eget skrivbord och en dator. Där jag arbetade tidigare fanns 3 datorer på 20 lärare. Då är det lättare att arbeta hemma och den möjligheten borde verkligen finnas.

Så, jag förstår fortfarande inte vad SKL egentligen vill trots repliken i SvD.

Annonser
Det här inlägget postades i Skolsnack och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s