…måste mina elever vara helt slutkörda. Har lyssnat och diskuterat texterna till Nationella Proven i svenska och svenska som andraspråk som går av stapeln nästa vecka. Det poängteras att elever med annan modersmål ska ges lång tid till diskussion och därför behöver jag för en gångs skull inte ha dåligt samvete för alla sidospår.
Texterna är bra, men svåra i år och handlar om gränser. Mest diskuterade vi en dikt som handlade om vad som är modigt och kom fram till en massa spännande. Vi diskuterade också sanning och lögn och huruvida det någon gång är okej att ljuga.
Özgür Kibar har skrivit den dikt som ledde till längst samtal. Den heter Både och och varken eller och handlar om hur det kan vara att ha två hemländer:
Både och och varken eller
Vem är du, undrade en undrare
kunde frågan varit sundare
det var en artighetsfras i all enkelhet
vilken är DIN identitet
jag sa att ”jag ska svara så gott jag kan
på frågan du ställer”
jag är både och och jag är varken eller
för jag är utländsk och jag är inhemsk
jag är en eldig turk, jag är en trygg svensk
jag är vitlök, oliver och kåldolmar
och jag är midsommarafton på skärgårdsholmar
jag har mörkt hår på mitt bröst
och lite på rygg som brukligt för turkar
jag sorterar mina sopor och jag pantar mina burkar
jag firar jul med familj, men också ramadan
är jag nu det ena eller det andra, det vete fan
Och jag fortsatte förklara för honom att
”jag har ställt den själv den här frågan du ställer”
och den har bränt kortslutning på mina stackars hjärnceller
för en motsägelse blir min slutsats och den enda som gäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är inte det ena, inte det andra heller
jag är ett jetplan med propeller
en guldmedaljör som står och gnäller
jag är både och och jag är varken eller
jag är en proppmätt gäst som sitter och beställer
tårta på tårta
jag är en silkeslen vårta i rasismens feta röv
för än är jag svart, än är jag vit
än hör jag hit och än hör jag dit
jag är som vatten och sprit i en Aquavit
kanske ni tycker jag snackar massa skit
men jag känner mig som gryningen som skymningen
jag är båd´ natt och dag
och bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla bla
tack ska ni ha
Planen är att eleverna själva ska få skriva en liknande dikt, då de också är både och och varken eller. Vissa saker har de anammat totalt, som det här med tiden. De konstaterade att de skulle få vänta länge på folk om de reste tillbaka då de själva börjar bli så vana vid att passa tiden. (Hyfsat i alla fall…)
Många diskussioner blev det också om en text om transsexualism och könstillhörighet. Faktiskt har dessa lektioner varit några av de bästa vi haft. Mitt syfte att provocera fram egna tankar och åsikter har uppfyllts med råge. Jag tror inte att alla kommer att klara provet, men förhoppningsvis några av dem. Med tanke på att de bara varit i Sverige mellan 1 och 2 år är de fantastiskt duktiga.
men va tror du
att han både två eller han verken och och eller?
Du har säkert sett bilder både på Yin-Yang och Mandala. Du förstår kanske då att detta att vara både och och varken eller – att vi är något som människan har försökt att tematisera i årtusenden. Jag har bara behandlat en aspekt av människans både-och-och-varken-ellerhet. Så vad menar jag då med detta? Fick du ett jakande eller nekande svar? Eller kanske lite av båda… 😉
Özgür
Svaret är nog att det går att diskutera dikten hur länge som helst och att den har hjälpt mina elever att sätta ord på mycket av sin förvirring. Tack för det!
hej özgur!
jag tacka dig för denna fantastisk dikten men kan ni snälla säga hur man diskutera dikten
och säga vad är stämning i det har dikten.
tack
MVH
raya