Lättläst när det är som bäst

Jag har inte läst Anna, Hanna och Johanna av Marianne Fredriksson, men efter att ha läst den lättlästa versionen bearbetad av Malin Lindroth vill jag verkligen göra det. Det måste vara det bästa betyg en återberättad bok kan få. Essensen i historien finns där, språket flyter och är till och med riktigt poetiskt och vackert på sina ställen. Lättläst, men absolut inte simpelt. Jag dras in i historien om tre generationer kvinnor som var och en kämpar hårt för att få ett drägligt liv. Hanna som tretton år gammal föder ett barn som blivit till genom en våldtäkt, Johanna som älskar sin far mer än allt annat och Anna, dottern och barnbarnet som skriver om dem. Så bra och så gripande.

Tre intressanta och viktiga kvinnoporträtt i en bok som jag definitivt vill läsa igen och då i den tjockare versionen. Och detta trots att jag inte gillar Marianne Fredriksson. Ingen dåligt betyg alltså. Tummen upp för LL-förlaget denna gång!

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

3 kommentarer till Lättläst när det är som bäst

  1. Agnes Larsson skriver:

    Jag älskade den boken.

  2. Sandra W. skriver:

    Jag har också lite svårt för Marianne Fredriksson men just den boken av henne tycker jag var riktigt bra. Det är nästan konstigt hur just en bok av en författare kan råka vara så mycket bättre än allt annat den gjort.

  3. siham skriver:

    mmm det jätte rolig den boken

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s