I samma båt av Sara Wadell handlar om Hassan som är från Iran och nu bor med sin familj i Sverige. Medan hans fru och barn hittat sin plats i det nya hemlandet och trivs sitter han mest hemma och röker. Hans yrkeskunskaper verkar vara oanvändbara och trots att han sökt hur många jobb som helst blir han aldrig kallad till intervju. Hassans fru börjar bli trött på sin passiviserade och deprimerade man och uppmanar honom att söka ett volontärjobb hos Vägvisarna, som är ett härbärge för hemlösa. Hassan tycker först att det är under hans värdighet att arbeta gratis, men han bestämmer sig ändå för att gå dit. Han skräms av de smutsiga, illaluktande och inte sällan berusade individer som besöker Vägvisarna, men blir ändå kvar. Föst som volontär och så småningom som ”riktig” vikarie.
En av männen som brukar komma till härbärget är Bosse som på alla sätt försöker provocera Hassan. Han kallar hånfullt den lätt överklädde Hassan för direktören och visar dessutom på en hel del rasistiska åsikter. En dag öppnar sig dock Bosse för Hassan och berättar för honom om sin döda fru och deras gemensamma dröm.
I samma båt är en varm bok om en annorlunda vänskap. Kort och lättläst, men allt annat än ytlig. Den väcker många tankar och det finns mycket att diskutera båda under och efter läsningen. Trots att mina elever är unga och männen i boken nått en hög ålder tror jag att många av dem kan känna igen sig. Det handlar om att våga förverkliga sina drömmar och att alla människor är värda minst en chans till i livet.
Om jag hade undervisat på SFI skulle jag definitivt ha använt I samma båt i min undervisning. Nu nöjer jag mig med att tipsa mina elever om en mycket läsvärd bok.
Tipsa dina elever och OSS. Jag tackar och antecknar
Det är LL-förlaget som ger ut den, så för mig tog det inte många minuter att läsa ut den. Den är bra ändå, men passar kanske bäst för dem som inte läser så snabbt ännu.