En riktig kursvecka

Imorgon får jag knalla till bussen senast 06.20 för att hinna till jobbet i tid. Därifrån går nämligen ännu en buss som tar oss till Vann där vi ska delta i steg 4 i GRowth. En utbildning i entreprenöriellt lärande som så här långt har varit riktigt, riktigt bra. Förra gången handlade det om arbetslaget och hur vi ska vara tydliga mot varandra, men också mot våra chefer. Att inte sätta sig ner och gnälla utan faktiskt komma med ett konkret förslag till förbättring.

Det konkreta som kom ut ur steg 3 var en ansvarsfördelning mellan arbetslaget och arbetslagsledaren. Jag gjorde också ett organisationsförslag för IVIK under nästa läsår som jag lämnade till gymnasiechefen när han informerade om neddragningarna inför nästa år. Tanken är att IV ska dra ner 2,5 tjänster samtidigt som vi får större antal elever, varav en hel del med och i väldigt stora svårigheter.

På IVIK räknar vi med att 20 av våra elever är kvar nästa läsår. Hittills i år har vi fått 12 nya elever och det finns inget som talar för att det skulle bli annorlunda nästa år. Tvärtom kommer kanske kommunen att ta emot fler ensamkommande flyktingbarn. Nu är visserligen bara fem av de elever vi har ensamkommande. De andra har kommit hit med sina familjer av olika skäl.

Imorgon är tanken att vi ska göra ett konkret förslag på vad vi behöver för tekniska hjälpmedel. Just nu har vi en dator till våra snart 24 elever. Vi har tillgång till en kanon, som inte sitter i taket utan finns i ett annat hus. Däremot har vi ingen laptop att koppla upp den mot utan får springa och låna en av dataansvarig. Inte så smidigt.

Varför behöver vi då datorer? På internet finns lexikon, filmer att titta på, språkövningar av alla de slag bland annat till de läromedel vi använder. Där finns också bloggen som det är meningen att klassen ska arbeta med. Ett arbete som står och stampar då vi inte fick tillgång till datorer som vi var lovade.

Det är tuffa ekonomiska tider. Jag förstår det. Det är dock konstigt att det finns pengar till flashig utrustning på alla andra program. Där finns kanoner i taken, datorskåp med bärbara datorer till alla elever, datasalar ja allt du kan önska.

Vi har i alla fall haft tillgång till personal och möjlighet att ha små grupper. Nu kommer den möjligheten att försvinna. Man kan inte ersätta lärare med datorer, men det är trevligt om något av det finns.

Dagarna i Vann kommer förhoppningsvis också handla om hur vi kan använda tankarna inom det entreprenöriella lärandet med våra elever. Vi behöver tänka om ganska mycket tror jag, så att våra elever inte fastnar i det fyrkantiga som de tycker så mycket om. Fyrkantighet och struktur är väldigt viktigt, men de måste också skolas in i ett mer självständigt arbete för att ha någon som helst chans att fixa ett nationellt program.

Advertisements
Det här inlägget postades i Skolsnack och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s