En välskriven historia

Livslinjer av Nancy Huston är den senaste boken vi läste i vår Bokklubb. En för mig okänd bok av en okänd författare, född i Calgary och boende i Paris. Jag är väldigt glad att M hjälpte mig att upptäcka denna väldigt annorlunda och välskrivna bok. Huston har dessutom skrivit tio böcker till så jag har mycket att fördjupa mig i.

I Livslinjer får vi ta del av fyra sexåringars berättelser om livet. Den första är Sol, en rätt hemsk unge som bor med sina föräldrar i San Francisco. Året är 2004 och hans pappa Randall hatar araber och muslimer med passion. Inte så konstigt med tanke på att hans släkt är judisk och hans land i krig mot terrorismen.  Mamma Tessa klemar bort sin son något fruktansvärt och jag är glad att Sol inte berättar hela historien. Istället tar hans äldre släktingar över.

I del två är det nämligen den sexårige Randalls tur att berätta sin historia. Han berättar om  mamma Sadie som i sitt sökande efter sina rötter tar med sig familjen till Israel under ett år. Därefter är det dags för Sadie att berätta om vad som hände när hon var sex år och henne mamma Erra just höll på att slå igenom som sångerska. Erra är den som avslutar och till slut har vi fått en familjs historia berättad baklänges av fyra barn. Fyra ibland lite väl vuxna sexåringar, men det är ändå ett intressant stilgrepp.

En av de häftiga sakerna är att man först får möta människor som vuxna och att de sedan blir yngre. Mycket blir förklarat och jag bläddrade ofta tillbaka för att läsa igen när jag fick ännu en pusselbit. Huston placerar ut pusselbitarna snyggt och ibland blir kopplingarna riktigt absurda, som de fyra födelsemärkena till exempel. Min favorit är Erra, eller GMT som Sol kallar henne, eller Kristina som hon också hetat eller Klarysa. Pusselbitarna kring hennes liv är många och en viktig del av helheten i familjens historia.

Jag tyckte verkligen om Livslinjer och jag gillar definitivt Nancy Hustons sätt att skriva. Hon har ett livfullt och inte sällan fyndigt språk och historien bjuder på en hel del snygga överraskningar. Inte full pott, men nästan. Det är inte sällan jag tycker att en bok är för kort, men jag hade gärna läst mer om denna spännande familj. Speciellt de äldre kvinnorna.

Annonser
Det här inlägget postades i Böcker och har märkts med etiketterna , , , , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s