Statusuppdatering

När jag inte träffat mina elever på några dagar glömmer jag hur fantastiska de är, hur mycket jag tycker om dem, men också hur vansinnigt intensiva de är. Ibland går jag förbi klassrum där eleverna arbetar och läraren sitter i katedern. Det händer säkert inte så ofta för dem heller, men mig händer det aldrig. Dels för att mina elever kräver ständig hjälp (gärna alla på en gång) men också för att jag inte riktigt gillar att sitta still. Blir det för lugnt dröjer det inte länge innan jag blir totalt uttråkad. En lugn lektion ger möjlighet att sätta sig bredvid någon och kanske fundera lite kring inlärning och mål, eller bara fråga hur läget är. Jag gillar när det händer mycket, men visst tar det energi.

I tisdags delade vi upp eleverna i två engelskgrupper. Av två anledningar. Den grupp jag hade var löjligt heterogen. Allt från dem som höll på att lära sig ”My name is…” och dem som är nära ett G för år nio. Lite svårjobbat minst sagt. När det nu kom tre nya elever som alla kan riktigt bra engelska fick jag så äntligen chansen att kunna köra ett hårdare tempo med dem som kommit en bit, medan min kollega istället har en lite mindre nybörjargrupp.

Första lektionen var så grymt rolig! De tre nya fick en chans att lära känna några fler när de fick leta efter klasskamrater som passade in på ett gäng påståenden. En enkel övning att starta med, ”find somebody who loves chocolate, who owns a bicycle, who likes red” osv. Tills nästa lektion ska de göra klart en kort presentation av en klasskamrat. Blandningen är nu så bra att alla fick jobba med någon som har ett annat modersmål. De tvingas alltså tala engelska eller möjligen svenska.

Idag kör vi igång vårt Sverige-projekt på allvar. Vi har samlat vykort ett tag från olika delar av Sverige och om någon känner sig sugen på att bidra med fler får ni gärna skriva några rader om er hemort. Vi saknar en del städer, men ett gäng kort har det droppat in.

De eleverna som varit hos oss ett tag börjar bli så fantastiskt duktiga. Alla är duktiga såklart och det är det bästa med det jobb jag har nu. Jag har bara elever som vill bli bättre och som gillar skolan. Så är det inte alltid tyvärr. De som kommit långt har jag följt så länge och att idag kunna sitta och diskutera FN:s deklaration om mänskliga rättigheter och jämföra hur det ser ut i olika delar av världen med elever som inte talade svenska för ett år sedan är hur coolt som helst.

Jag märker att jag försöker variera mina superlativ, men också att jag knör in rätt många i det här inlägget. De behövs för att ni ska förstå hur bra mina elever är. Vet inte vilka ord som behövs för att ni också ska förstå hur mycket jobb jag och mina kollegor får lägga ner för att de ska må så bra som möjligt och lära sig så mycket som de bara kan.

Veckan har också bjudit på fortbildning. Var och fick information om SFI-boken från Gleerups igår. En bok som jag tycker verkar riktigt bra. Grundtanken är mycket densamma som jag har. Texterna ska vara intressanta, mallinlärning är viktigt, lärstilar och studieteknik ska stå i centrum. Är det någon av er som använder dessa böcker? Att kalla den just SFI-boken är kanske inte världens smartaste drag om man vill sälja böcker till IVIK. SFI står inte högt i kurs hos mina elever tyvärr.

I måndags var arbetslaget och kollade på ny teknik för det moderna klassrummet. Vi har en dator till 23 elever så speciellt modernt är vårt klassrum inte. Programmet har en kanon som vi bär mellan tre hus och bärbar dator får vi låna av datoransvarige. Inte direkt något man mäktar med varje dag. Tänk vad fräckt att ha en egen kanon och möjlighet att titta på streamad film, titta på kartor, läsa nyheter och tusen saker till varje lektion.

Annonser
Det här inlägget postades i Skolsnack och har märkts med etiketterna , , . Bokmärk permalänken.

En kommentar till Statusuppdatering

  1. pagnes skriver:

    Jag tror jag förstår vilket jobb ni gör. Tycker det låter toppen! Blir så inspirerad till mitt framtida läraryrke när jag läser om skolan här på din blogg. Har ett år kvar som student, men vikarierar någon dag i veckan. Idag träffade jag helt ljuvliga femteklassare och jag känner att jag gjorde väldigt bra ifrån mig vilket ledde till värsta endorfinkicken på eftermiddagen. Heja skolan!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s