Det är tur att det inte är en sportblogg det här. Av många skäl, men kanske främst för att de lag jag följer inte direkt är på topp just nu. Leksand sumpade elitserien trots att jag och en elev som bott ett år i Rättvik tappert kört hejaklacksövningar i klassrummet. Tråkigt. Manchester United har inte heller spelat som de borde, vilket inte var så oväntat för mig, men en annan elev lyckades förlora lite pengar i ett vad med en kompis. Om ha hade lyssnat på sin kloka lärare hade han inte lurats att satsa pengar på att Man U skulle vinna över Bayern München.
Varken Leksand eller United är så där superviktiga trots allt. Jag överlever att de sumpar sina chanser. Däremot känns det knappast kul att titta på den allsvenska tabellen just nu och konstatera att den är helt bakvänd. Att fansen buade ut dem efter matchen mot Brommapojkarna är kanske inte konstigt. Förlust för Blåvitt mot Trelleborg igår är faktiskt en riktig katastrof. Inte i klass med vulkanutbrott och stängda flygplatser såklart, men en i-landskatastrof likväl. På söndag är det Elfsborg och det brukar sällan sluta bra. Visserligen hemma så en liten chans finnas, men särskilt lätt brukar det aldrig vara att möta de hemska boråsarna.
Fotboll ja. Inte så viktigt kanske, men mina känslor svallar en del ändå.
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
Lilla O 
Jag formligen älskar sport och då främst fotboll. Jag hejar dock inte på något allsvenskt lag utan hela mitt hjärta bankar för Barcelona. Och jag har verkligen tur för de leder den spanska ligan och de är fortfarande kvar i Champions league och möter nu Inter närmast.
Jag kommer också att titta på hockey -VM som börjar inom kort även om jag har en känsla av att det inte kommer att gå så bra.
Och som om inte det vore nog så är det fotbolls-VM i sommar.
Mycket att se fram emot med andra ord 🙂