Det där om hundra möjligheter del 2

Om vi nu är överens om att alla människor ska få samma möjligheter oavsett kön (och sexualitet, religion, etnicitet, antal kronor på banken eller vad det nu må vara) kanske vi kan fortsätta funderingarna kring hur skolan ska möta dessa individer. Om vi, med föräldrarnas hjälp, lyckas sudda ut alla de begränsningar som hindrar optimal utveckling av varje individ så att könet inte begränsar våra elever finns det en ganska stor chans att de lämnar gymnasiet som trygga och bra vuxna.

Hur ska vi då göra?

Först måste vi fundera över vilka förväntningar vi har och vilka krav vi ställer på olika elever. Vad är det som gör att vi bemöter eleverna olika?

Glöm nu inte att det handlar om individer och att det därför inte är rättvist att ställa samma krav på alla. Skulle jag ställa samma krav på mina nyanlända elever rent språkmässigt som jag gör på elever som är födda här vore jag både grym och korkad. Däremot gör jag ingen någon tjänst genom att förvänta mig olika saker av dem. Att komma i tid, ha med sig material, att behandla sina klasskamrater och lärare med respekt är dock krav som vi måste kunna ställa på alla elever. Jag vägrar tro att de ”bråkiga”eleverna har en gen som gör att de inte kan låta bli att skrika könsord.

Biologi brukar annars anges som skäl till att killar och tjejer lyckas olika bra i skolan. Killar kan helt enkelt inte sitta still och de hemska kvinnliga lärarna (som säkert är feminister) gör det bästa för att trycka ner dem så att de söta, rara och ambitiösa tjejerna (som självklart har en massiv ”sittastillgen” i kombination med en ”studiegen”) får alla höga betyg. De har dessutom bättre tålamod och kanske också armmuskler då de klarar av att räcka upp handen och vänta på sin tur. Eller?

Hur ska vi då få ett bra klassrumsklimat där alla får det utrymme de behöver. De observationer vi gjorde för en tid sedan visade att klasser där könsfördelningen var jämn var mer välfungerande än klasser där det ena könet var i rejäl majoritet. Något som inte är ovanligt i dagens gymnasieskola. Språket i klasser med nästan bara killar präglades inte sällan av en rå jargong kryddad med könsord. Är det verkligen okej? Kanske, då få lärare verkade reagera.

Det primära är här inte att tvinga fram en jämn könsfördelning på alla program, det skulle inte gynna någon, men att inte skrämma bort de få som vågar välja ett program och i förlängningen ett yrke där de är i minoritet. Hur får vi dessa klasserna att bli bra miljöer för inlärning?

Det här inlägget postades i Genus och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

7 kommentarer till Det där om hundra möjligheter del 2

  1. Hannele skriver:

    Korkat att ta bort lärlingsutbildning och yrkeslinjerna och tvinga alla genom gymnasiet.. så få alternativ idag.

  2. bai skriver:

    Det er veldig gode og viktige spørsmål du stillar her. Eg har ikkje noko godt og enkelt svar å komme med. Men det er ein viktig debatt du tar initiativ til.

  3. 2BarnsMamman skriver:

    Det är sannerligen inte lätt att ge alla samma möjligheter när förutsättningarna alltid blir så olika. Tänk om det fanns något enkelt sätt att ändra på det!

  4. Morrica skriver:

    En början kan väl vara att se till att grundskolan överallt i hela landet ger en stabil grund att stå på?

    • Lilla O skriver:

      Det kan definitivt vara rimligt med tanke på namnet. Inte riktigt den bild av verkligheten jag har tyvärr mycket för att det finns möjlighet att individualisera för lite. Eller för mycket ibland. Individualisering får inte betyda att eleverna sitter och jobbar helt själva.

  5. Ylva skriver:

    Jag har träffat på tjejer i nian som inte fått sitta-still-genen. Det är ett bråk nu med tre tjejer som hoppat i soffor på biblioteket, vilket jag tycker är ett helt galet beteende för nior oavsett kön! Inte för att jag vill behandla tjejer och killar olika men jag tycker det är ännu jobbigare med stökiga tjejer på något sätt.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s