Om medvetna misslyckanden

La vie et moi har skrivit ett fantastiskt inlägg om hur elever kan se till att misslyckas för att de tror sig vara dumma:

”Jag har aldrig varit en elev som ständigt misslyckats i skolan. Det beror inte på att jag har lyckats fantastiskt väl alla gånger utan att jag inte lärde mig att jag faktiskt kan. Jag sänkte mina krav på mig själv, var nöjd med ett mediokert resultat på prov och läste sällan läxor. Betygen blev inte dåliga, men heller inte speciellt bra eftersom jag trodde att jag var dum.”

Jag tror att alla elever kan lyckas, men inte på samma sätt. Att skrämmas med betyg och att avfärda dem som inte lyckas som lata är bara dumt. Tydlighet är däremot viktigt och kanske är det därför forskningen på elever födda mellan 1954 och 1974. 1974 är då jag föddes och sedan dess har det hänt en del med IUP, utvecklingssamtal och en hel del annat. Kan det verkligen kallas ny forskning då? Att dra för stora växlar och mena att betyg från sexan skulle lösa alla problem är därför inte så smart.

Ingen är dum. Jag har hört kollegor (inte på IV dock) kalla elever både det ena och det andra vilket självklart inte är okej. Det finns så många förlaringar till varför en elev presterar sämre än han eller hon ”borde” och lathet behöver inte vara en av dem. Stora grupper, dålig stimulans, bristande självkänsla, stökig hemmiljö och säkert hur många andra saker som helst. La vie et moi skriver så här:

”Sen efter gymnasiet fungerade studierna som sagt bättre. Små, lugna grupper förstår jag nu var hemligheten. Vuxna, motiverade studenter som inte störde. Jag toppresterade fortfarande inte. Varför? Jo, jag ”visste” ju att jag inte var smart, jag hade inte någon bra studieteknik, jag hade aldrig lärt mig att jag kan lyckas. Dessutom hade jag inte med mig så mycket kunskap från den obligatoriska skolan som jag borde ha haft. Men jag hade inre motivation och äntligen en chans att koncentrera mig både under skoltid och i det egna hemmet.”

Motivation är en nyckel tror jag. För vem studerar man egentligen? Inte för mig, läraren, utan för sig själv. Då behöver man också ett konkret mål att sträva mot. En plan och gärna en plan B, kanske C också. Studieteknik är definitivt en annan viktig bit som vi kommer att fokusera ännu mer på i höst. Att veta hur man lär sig bäst och att kunna strukturera kunskaper är enormt viktigt. Struktur över huvud taget är a och o för de elever som har svårt att koncentrera sig. En utmaning för mig som är ganska ostrukturerad privat. I yrket är det dock något helt annat. Det absolut viktigaste är dock självkänsla och självförtroende.

Vi kommer att arbeta mer med de entreprenöriella kompetenserna nästa år och jag tror på det sättet att se på eleverna och på kunskap.

Det här inlägget postades i Skolsnack och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s