Storebrors lista

Storebror fyller fyra år om några veckor och idag hjälpte jag honom att göra en önskelista.

Han önskar sig:

en stor, silverfärgad bil
en robot som låter (vi såg en i leksaksaffären igår)
ett roligt spel (vilket framgår inte)
en liten dumper
utklädningskläder
fina pennor
ett dockhus

Yes! Ett dockhus, det köper vi, sa jag glatt till maken. "Ska vi inte köpa en bil och en dumper istället, han leker ju säkert mer med dem?", frågade maken, och fortsatte "ett dockhus är så dyrt". Maken ville istället köpa den nästan lika dyra, plastiga och extremt högljudda roboten som skulle driva mig till vansinne på en sekund.

Maken har dock rätt. Storebror kommer säkert att leka mer med bilen och dumpern, men han kommer att leka med dockhuset också. Det är detta också som är inläggets poäng. Mina söner leker mycket med bilar, men det leker med dockor också. Inte lika ofta, men det finns i alla fall dockor att leka med. "Min son leker bara med bilar" och "min flicka vill bara ha rosa dockor" brukar många föräldrar säga, men frågan är om de verkligen lyssnar till vad barnen egentligen vill ha. Klart de vill ha bilar och dockor, men de kanske vill ha något annat också. Jag tror att många föräldrar censurerar sina barns önskelistor. Jag gör det definitivt. Klart grabben ska ha ett dockhus. Han ska få en bil också, men den hemska roboten kommer inte in i mitt hus. Över min döda kropp!

About these ads
Det här inlägget postades i Familj, Genus och har märkts med etiketterna , . Bokmärk permalänken.

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s