Det ska vara en buffel, eller?

Läste att Mördare okänd kommer tillbaka på onsdag. Jag gillar kommisarie Boyd, men jag skulle aldrig vilja träffa honom. Hur står det till med de manliga deckarhjältarna egentligen? Min favorit Harry Bosch är knappast en munter typ. Han dricker för mycket, ställer till det för sig själv yrkesmässigt och har i princip alltid otur i kärlek. Minst lika illa ställt är det med Harry Hole. Just nu läser jag Djävulsstjärnan och där har det gått utför rejält. Thomas Lynley var hyfsat lycklig tills hans fru dödades. Erik Winter hittade sig själv till slut, men var väldigt nere innan dess. 

Hur är det då med kvinnorna? En kvinnlig buffel är helt klart Malin Fors. Hon dricker för mycket och har inte heller direkt tur i kärlek. Rebecka Martinsson är väl inte heller världens lyckligaste. Annars är det många småbarnsmammor som  figurerar i deckarvärlden. Maria Kallio försöker desperat kombinera familj och karriär och klarar det trots allt hyfsat. När det blir för mycket är det inte flaskan hon tar till, hon tränar istället precis som Irene Huss.

Familjen är inte lika viktig för manliga poliser, visst är Läckbergs Patrik hemma med Maja, men han smiter till jobbet så ofta han kan och lämpar gärna över henne till någon (kvinnlig) kollega. Çetin  Ikmen har så många barn att han inte ens slutar jobba när ett nytt ska födas. En riktigt omtänksam pappa är dock Gunnar Barbarotti, skönt att de finns!

Detta inlägg publicerades i Böcker och märktes , , . Bokmärk permalänken.

Lämna en kommentar