Det var länge sedan jag läste så här mycket lyrik och därför fortsätter jag att läsa tre poeter varje månad. Häng gärna på om du vill, läs en dikt, läs två, läs en diktsamling eller kanske flera.
Den här månaden handlar det om tre framstående poeter som aldrig kommer att få Nobelpriset, två för att de inte lever längre och en för att han sitter i Svenska Akademien och att prisa sina egna brukar inte vara så populärt.
Inger Christensen var länge bland de mest omtalade nobelpriskandidaterna. Tyvärr hann hon inte få priset då hon avled i januari i år. Jag vågar mig inte på att läsa Christensen på danska, men hennes genombrottsbok Det har just kommit i en färsk svensk översättning.
Wizma Belševica är en lettisk poet som jag läst enstaka dikter av. De är mycket vackra och jag vill gärna läsa mer. Hon fick Tomas Tranströmer priset 1998, men aldrig något Nobelpris trots att hon var en stark kandidat. Sovjetunionen uppskattade inte hennes dikter och 1969 belades hon med ett publiceringsförbud som hävdes först 1975. Hon avled 2005.
Per Wästberg tillhör mina absoluta favoriter, men det var ett tag sedan jag läste något av honom. Annars är både hans lyrik och prosa mycket läsvärda. Han valdes in i Svenska Akademien 1997 och sitter på stol 12. Han debuterade 1949 med Pojke med såpbubblor, en novellsamling.
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
Lilla O 
Hej! Jag kikar runt lite på din blogg för att se om jag kan hitta lite ledtrådar om vad du kan tänkas uppskatta att få i ett paket. Jag är alltså din hemliga bokvän från julklappspåsen och jag ska göra mitt allra bästa för att försöka få ihop en bra julklapp till dig. Ha en bra dag!
Intressanta val. Inger Christensen är jag väldigt nyfiken på, men det verkar inte vara så mycket av henne som finns i tryck just nu.
Lite intressant för en pocket-älskare som jag är att inget av dina val finns i svensk pocket för tillfället (utom Per Wästerberg i egenskap av roman-och novellförfattare, dock ingen lyrik). Undrar om det beror på att lyrik oftast ges ut i mindre upplagor och därför kanske inte är intressant att ge ut i pocket, eller om det beror på att personer som läser lyrik är kinkigare med hur boken känns i handen och därför föredrar inbundet? Något att fundera på …
Det är synd att så lite lyrik finns i pocket. Risken är att det når en snävare publik än vad som hade varit fallet annars. Bibliotek får det bli för min del. Möjligen slåt jag till och köper ”Det” av Christensen.