Fors når botten?

Höstoffer

Höstoffer av Mons Kallentofts tredje bok om kriminalinspektör Malin Fors som tillsammans med sina kollegor vid Lindköpingspolisen jagar ännu en brutal mördare. Vi har följt henne under en isande kall vinter och en rekordvarm sommar. Det är nu höst, en väldigt regnig höst och vid slottet Skogså hittas ägaren Jerry Peterson mördad. Han är den fattige pojken som fått revansch och nu är en framstående advokat och miljonär. Familjen Fågelsjö som tidigare ägde slottet blir snabbt misstänkta.

Redan när jag läste Kallentofts förra bok Sommardöden var jag lite trött på greppet att låta de döda tala. Det var ganska spännande i Midvinterblod men att använda det i varje bok är varken nyskapande eller spännande. I Höstoffer får vi läsa Jerry Petersons tankar. Välskrivet, men lite tråkigt. Ibland blir det också aningen rörigt och det finns trådar som kanske inte är lösa, men som definitivt inte utvecklas så mycket som jag skulle önska.

Habilt, men slätstruket är intrycket av hela boken. Det finns allt som bör finnas med i en deckare: en nyrik outsider som mördas, en fd rik familj som vill hämnas, en avgörande men bortglömt händelse i det förflutna och minst en taskig barndom. Rätt snyggt, men inte speciellt spännande eller nyskapande. Mest spännande är det att följa Malin Fors som i ett rasande tempo rör sig mot undergången. Förhoppningsvis kan hennes chef Sven vända hennes självdestruktiva leverne. Jag kommer att läsa nästa bok om Malin Fors, men inte för att Kallentofts deckarhistorier är fantastiska, utan för att han skapat en ovanligt mänsklig anti-hjälte.

About these ads
Det här inlägget postades i Böcker och har märkts med etiketterna , , , . Bokmärk permalänken.

2 kommentarer till Fors når botten?

  1. Maria skriver:

    Skildringen av Malin Forss destruktiva liv i boken – och hur långt ner hon kommit i sitt missbruk – är bokens styrka. Jag kände att Kallentoft naket och rått beskrev henne, med enorm trovärdighet. Det berörde mig mycket och det var vågat att ta med i en deckare, eftersom man kanske inte förväntar sig en så realistisk skildring av alkoholism.
    Däremot har jag nästan helt glömt bort själva deckarintrigen. Men det gör jag ofta…
    Jag ser fram emot att läsa fortsättningen, för jag är nyfiken på hur det går för Malin.

    Jag är också oerhört nyfiken på vad du tycker om Simon Becketts senaste? Har du börjat läsa den ännu?

    • Lilla O skriver:

      Så fort jag läst min bokklubbsbok tills på fredag är det Beckett som gäller. Tror recensionsdatum är 16:e. Har världens största läshög just nu och en massa på jobbet som tar all min tid. Tråkigt!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s