Jag må läsa nya böcker, men nya filmer ser jag sällan. Eller förresten så ser jag inga filmer alls om man inte räknar Tintin i Tibet som ungarna vill se varje kväll. Men igår så valde jag faktiskt film framför blogg och tv och såg en film med faktiskt bara några år på nacken. En bra film dessutom. Ganska nattsvart, med lite väl många närbilder på ögon och en lite väl enkel upplösning, men ändå en riktigt bra film.
Jag storgrät i slutet av Efter bröllopet och jag brukar inte göra det så ofta. Filmen av Susanne Bier om danske Jacob som driver ett barnhem i Indien är riktigt, riktigt bra. Den börjar i fattigdomens Indien, men större delen av filmen utspelar sig i Danmark dit Jacob reser för att förhopningsvis få finansiering av den rike affärsmannen Jörgen. Mads Mikkelsen spelar Jacob och han är alltid bra. Rolf Lassgård som Jörgen gör en kanske ännu bättre rolltolkning av den karismatiske och lätt labile mannen som försöker planera allt och köpa det mesta.
Jacob planerar att åka tillbaka till Indien och barnhemspojken Pramod, men han lockas att stanna. Först för att vara med på Jörgens dotters bröllop och därefter till hans födelsedagsfest. Han dras in i familjen mer och mer. Det är smärtsamt att följa historien som rullas upp, men det är inte bara svart utan faktiskt fyllt av kärlek också. Och en del svek.
Har du inte sett Efter bröllopet tycker jag absolut att du ska göra det.
Bloggregel nummer ett är att man måste bestämma ett ämne att skriva om. Att nischa sig. Det funkar inte för mig utan det blir en salig blandning inlägg om böcker, lärarjobbet, jämställdhet, familjeliv och aktuella saker. Håll tillgodo!
Lilla O 
Det här är en av min och sambons favoritfilmer. Vi har sett den två gånger och båda gångerna kom det tårar.
Kul med så mkt bra tips från dej.
Ska se den. Men jag brukar ALLTID lipa till filmer, tom löjliga amerikanska överdrivna overkliga grejer. SÅ hur mkt kommer jag lipa till den här..?
Pingback: En riktig lipfilm « enligt O